Strategier för framtiden

Grästorp arbetar med samhällsutveckling som grund för ökad attraktivitet och tillväxt, med syfte att öka kommuninvånarantalet samt skapa trivsel hos kommunens invånare. Ett ökat bostadsbyggande ger förutsättningar för ett högre invånarantal vilket ökar kommunens skatteintäkter. Att skapa förutsättningar för bostadsbyggande arbeta aktivt med detaljplaner och bättre infrastruktur är viktiga delar i för Grästorps framtid.

Utvecklingen av Grästorp som destination med en välkomnande centrummiljö är ett prioriterat område. Tillgång till goda rekreationsmöjligheter, naturupplevelser, kulturarrangemang och ett aktivt föreningsliv är viktigt. Det är också viktigt att fortsätta strategiskt stärka regionen kring Grästorp med infrastruktur och besöksnäringssatsningar.

Även ett gott företagsklimat är fortsatt prioriterat. Företagsevenemang samt goda och frekventa dialoger med näringslivet är viktiga delar i den fortsatta utvecklingen.

Nedan följer de fokusområden och mål som ger riktningen för perspektivet samhällsutveckling:

Fokusområde 1: bo och leva

• Mål 1: Vi skapar förutsättningar för kontinuerlig ökning av kommuninnevånare
• Mål 2: Vi utvecklar välkomnande miljöer för gemenskap och sammanhang
• Mål 3: Vi bedriver ett systematiskt hållbarhetsarbete som minskar Grästorps miljöpåverkan
  
  

Fokusområde 2: verka och vistas

• Mål 1: Vi skapar förutsättningar för ett grönskande näringsliv och besöksnäring

Strategier för framtiden

I Grästorp har vi gjort tydliga val. Vi välkomnar framtiden, vi välkomnar förändring och vi välkomnar dig. Vi är en kommun som tar tillvara på möjligheterna som den nya världen ger, med digitalisering, globalisering, mångfald, hög förändringstakt och underifrånperspektiv. Vi är lärande och tar oss an framtidens utmaningar genom att vara snabba och dynamiska, men också med ett hållbarhetsperspektiv i all utveckling. Digitalisering och innovation är viktiga delar i den fortsatta välfärdsutvecklingen, de skapar nya möjligheter att effektivisera och utveckla service genom välfärdsteknik. Samtidigt är det goda mötet mellan människor en viktig del i vårt värdskap.

Utvecklingen ska präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt med människors lika värde som utgångspunkt. Människors delaktighet är viktig och vi behöver därför vara lyhörda för omgivningen och jobba behovsstyrt, utifrån aktuella lägesbilder. Det är också angeläget att verka på olika arenor inom kommunen för att inkludera alla och främja ett jämlikt Grästorp.

Samverkan blir viktigt på alla nivåer för att nå utveckling och det är centralt att hitta former för strukturerad samverkan.

Känsla av sammanhang och fysisk rörelse främjar lärande samt hälsa och är en grund för långvarigt välmående och ett gott liv, vilket gör dessa delar betydelsefulla i den fortsatta välfärdsutvecklingen.

Nedan följer de fokusområden och mål som ger riktningen för perspektivet välfärdsutveckling:

Fokusområde 1: Värdeskapande och välkomnande

• Mål 1: Vi utbildar barn och elever till världsmedborgare som kan göra skillnad för sig själv och andra
• Mål 2: Vi ger förutsättningar för ett gott och meningsfullt liv i alla åldrar
• Mål 3: Vi skapar förutsättningar för social hållbarhet och främjar en god och jämlik folkhälsa i Grästorp

Fokusområde 2: Effektivitet och samverkan

• Mål 1: Vi samverkar för ekonomisk hållbarhet med ökad kvalitet i välfärdsutvecklingen

Strategier för framtiden

Grästorps kommuns tillitsbaserade styr- och ledningsmodell tillsammans med principerna för Grästorp 5.0 löper som en grön tråd genom vår organisation. Vi har ett helhetsperspektiv och blir kraftfulla när vi samarbetar i våra uppdrag.

Vi välkomnar utveckling genom att vara nytänkande och genom att våga prova. Tillsammans skapar vi en lärande kultur och hittar nya möjligheter där alla bidrar i sin roll. Vi är välkomnande och har ett gott värdskap gentemot varandra, och när vi söker det bästa i andra får vi också fram det bästa i oss själva. Det är viktigt att känna sig sedd, delaktig, välkomnad och att värdskapsarbetet lever och syns i vardagen. Vi fortsätter att utveckla Grästorps kommun till en jämställd och jämlik arbetsplats för ett hållbart medledarskap och arbetsliv.

Det tillitsbaserade ledarskapet ökar handlingsutrymmet för medledarna och skapar ett klimat där vi känner tillit till varandra. För oss handlar det om samarbete, öppenhet och trygghet; vad vi säger och hur vi gör när vi samspelar med varandra kring uppdraget och arbetsuppgifterna. Det i sin tur leder till ökat engagemang och större effektivitet i verksamheten och till värde för de vi är till för.

Nedan följer de fokusområden och mål som ger riktningen för perspektivet attraktiv arbetsplats:

Fokusområde 1: Kompetensutveckling

• Mål 1: Vi samarbetar och vågar prova nya arbetssätt.

Fokusområde 2: Kompetensförsörjning

• Mål 1: Vi har ett gott värdskap och medledarskap.

Grästorps kommun styr, leder och organiserar grunduppdraget genom tillitsbaserad styrning och ledning. Kommunens tillitsbaserade styr- och ledningsmodell är de förtroendevaldas verktyg för styrning genom prioriterad utvecklingsriktning och ekonomiska ramar. Den är också förvaltningens verktyg för organisering och ledarskap samt organisationens verktyg för lärande, utveckling och omställning.

Tillit är ett förhållningssätt vilket innebär att de som ansvarar för styrning och ledning väljer att lita på att verksamheten med dess team och medledare har kunskap, omdöme och vilja att genomföra grunduppdraget utifrån ett helhetsperspektiv och med fokus på de medborgare som verksamheten riktar sig till. Styrmodellen innebär mindre detaljstyrning och mer delegering som flyttar handlings- och beslutsutrymmet till verksamheten och det direkta mötet med medborgarna vilket ger ökad flexibilitet, kvalitet och service i mötet med de vi är till för.

Den tillitsbaserade styr- och ledningsmodellen kännetecknas av en förtroendefull samverkan och relation mellan förtroendevalda och tjänstepersoner där ömsesidig dialog utgör kärnan. Med dialog menas ett strukturerat samtal där parterna strävar efter öppenhet, delar information och välkomnar oliktänkande. Det handlar om ett tillitsfullt och jämbördigt samspel som ger en mångfacetterad bild av nuläget mellan förtroendevalda och tjänstepersoner, mellan ledare och medledare och mellan Grästorps kommun och dess invånare, företag, föreningar, organisationer och besökare.

Dialogen genomsyrar hela organisationen oavsett om det gäller planering, uppföljning, samverkan eller samarbete och är ett viktigt verktyg i syfte att öka samsyn, gemensam förståelse och acceptans i genomförandet av grunduppdraget. Dialogen i sig är en förutsättning för tillit, engagemang och delaktighet i hela organisationen och bidrar till att skapa förutsättningar för organisationens lärande, växande och kunskapsutveckling kopplat till grunduppdraget.

I kommunens tillitsbaserade styr- och ledningsmodell samt verksamhetsidé Grästorp 5.0 utvecklas medledarskap och tillitsbaserat ledarskap. Medledarskapet blir till och utvecklas genom att medledarna är delaktiga i strategiska frågor för helheten utifrån organisationens syfte och grunduppdrag. I medledarskapet arbetar alla under ett uttalat mandat med hög inflytandegrad och delaktighet. I medledarskapet tillvaratas teamens kollektiva kompetens där alla är med och bidrar i genomförandet av utvecklingsarbetet i grunduppdraget och i verksamhetens omställningsförmåga. Det innebär att medledarna har handlingsutrymme att både fatta beslut om hur en arbetsuppgift ska genomföras i vardagsarbetet samt ge förslag på hur arbetssätten kan ställas om och hur verksamheten kan utvecklas.

I en tillitsbaserad styr- och ledningsmodell krävs ett mer aktivt och medvetet ledarskap. Genom det tillitsbaserade ledarskapet utvecklas kraften i medledarskapet, i genomförandet av utvecklingsarbetet i grunduppdraget samt i det nödvändiga omställningsarbetet. När gamla arbetssätt eller organisering inte längre skapar värde eller ger önskade resultat och effekter krävs ett ledarskap som visar vägen; att som organisation och verksamhet vara föränderliga och innovativa i omställningsarbetet. Det tillitsbaserade ledarskapet i praktiken innebär att skapa en modig, tillåtande samarbetskultur som genom teamutveckling, psykologisk trygghet och coachande förhållningssätt ger handlingsutrymme för medledare och team att våga prova nya arbetssätt och organisering samt att vara lärande.

Genom grunduppdraget ger de förtroendevalda en tydlig riktning för kommunens utveckling och för verksamhetens utvecklingsarbete. Utvecklingsarbetets struktur innehåller vision, perspektiv, fokusområden, mål, områden, verksamhetsmått och aktiviteter. Prioriterad riktning för utvecklingsarbetet antas av kommunfullmäktige i samband med inriktningsdokument för mandatperioden samt i den årliga verksamhetsplanen med budget. Utifrån antagna planer och prioriterade mål beslutar verksamheterna om aktiviteter och hur utvecklingsarbetet ska genomföras inom befintliga ramar och budget.

Planering och genomförande av aktiviteter kopplat till prioriterade mål genomförs kontinuerligt under året på enhets- och verksamhetsnivå liksom uppföljning, analys och dialog om utvecklingsarbetets resultat och effekter. Uppföljningen sker genom kvalitativa och kvantitativa mätningar som utgör underlag för analysen av sambandet mellan genomförda aktiviteter och resultat samt effekter.

Uppföljningen ger en indikation på hur utvecklingsarbetet ligger till gentemot de prioriterade målen samt ger underlag för nästa steg. Uppföljning och analys utgör i sin tur underlag för dialoger i utskotten mellan tjänstepersoner och förtroendevalda om utvecklingsarbetets resultat och effekter. Dialogerna i utskotten genomförs minst en gång per mål och år, och är ett viktigt medel för att tillsammans följa upp och skapa samsyn, gemensam förståelse och tillit kring utvecklingsarbetet mot målen. Resultatet av dialogerna dokumenteras som underlag för delårsrapport och årsredovisning. Tidpunkt för när dialogerna genomförs under året fastställs i utskottens årsplaner.

Utvecklingsarbetet mot målen pågår systematiskt och kontinuerligt under hela mandatperioden, och är en förutsättning för kommunens långsiktiga utveckling. Dialogen är ledande i genomförandet av utvecklingsarbetet, och sker på alla nivåer med utgångspunkt i kunskap, lärande och utveckling som tillvaratas i verksamhetens fortsatta utvecklingsarbete för att nå ökad effekt och kvalitet för de medborgare som verksamheten riktar sig till.